video, artikkelit: Munsalasocialismen

Dokumentären om munsalasocialismen tittar närmare på hur Marx tog sig till Munsala. Liksom flera av traktens söner emigrerade Otto Andersson, Erik Johan Helsing och K.J. Neuman till USA. Men livet på andra sidan Atlanten var långt från det de väntat sig. Arbetsdagarna var långa och hårda. Livet var svårt och utan säkerhet. De tre männen började därför engagera sig i olika arbetarrörelser och fick upp ögonen för Marx och socialismen. När det återvände hem till Munsala var det med nya sorters ideal i bagaget och de satte igång att sprida sina idéer i regionen. Möten hölls ofta och diskussionerna handlade bland annat om hur bönderna kunde få det bättre. De handlade också om fred och pacifismen var stark inom rörelsen ända från början. Betoningen låg på kunskap, diskussion och parlamentarism. Men så bröt inbördeskriget ut. Munsalasocialisterna höll sig undan, men kunde inte helt undgå kränkningar från de vita. Några försökte fly till Sverige andra gömde sig i skogarna. Samma gömställen skulle användas på nytt då andra världskriget bröt ut. Flera munsalasocialister deltog i vinterkriget, men vägrade gå med i fortsättningskriget eftersom de ansåg att det var otänkbart att stå på samma sida i kriget som Hitler. Traktens män återvände till sina gömställen i skogen och hela byn var på vakt efter poliser som försökte ta reda på var krigsvägrarna gömde sig. I dokumentären berättar några munsalasocialister om dagarna under kriget. Några av dem åkte fast och skickades till så kallade arbetsläger. I dem var förhållanden långt från goda. Nelly Fågelbärj berättar bland annat om vad som hände hennes man efter att han tillfångatagits eftersom han tecknat bilder som motsade sig fascismen och Hitler. Munsalasocialismen har överlevt många prövningar. Men på 70-talet höll den på att dö ut. Pälsnäringen hade fått sitt grepp om orten och socialismen hade ingen roll att spela längre i de små samhällena.